Nyheter

A-kassan handlar om makt och lönebildning, låt ingen lura i dig något annat!

Högre a-kassa ger högre lön.

Utöver de uppenbara anständighetsargument som nu anförs av svensk fackföreningsrörelse om varför man bör permanentera de tillfälliga reglerna i a-kassan finns det mycket, mycket bättre skäl än så att göra det. Det är samma skäl som gör att en samlad svensk borgerlighet är mycket kritisk till a-kassan rent generellt och de nuvarande tillfälliga reglerna i synnerhet. Skälen är a-kassans påverkan på lönebildningen.

Borgerligheten prånglar nu ut ”forskning” som säger att en hög a-kassa är synonymt med hög arbetslöshet. Men en sänkt arbetslöshet innebär en mindre arbetskraftsreserv som konkurrerar om jobben. Mindre konkurrens om jobben leder till ett bättre förhandlingsläge för dem med arbete. Helt enligt principen om tillgång och efterfrågan. Låg arbetslöshet ökar arbetstagarens makt över arbetsgivaren.

Men det finns ytterligare ett sätt att reglera lönebildningen, eller åtminstone att påverka den. Ett konstgjort sätt tycker vissa, av nödvändighet tycker andra.

I en miljö där en låg arbetslöshet inte råder måste vi stävja dem negativa effekterna av att många konkurrerar om samma arbeten. Det gör man genom att göra glappet mellan den som har arbete och den som inte har det, så litet som möjligt. Detta minskar risken att den arbetslöse konkurrerar ut den som har arbete med att sälja samma arbete men till ett lägre pris. På elegant ekonomiskt språk kallas detta att höja reservationslönen. På vanlig svenska betyder det att höja den lägsta lönen som människor är beredda att arbeta för.

Den senaste tiden har det duggat tätt med utredningar som på olika sätt angriper arbetare och löntagares trygghet och rättigheter på arbetsplatsen. Samtliga gör detta utifrån en felaktig premiss som lyder som följande: lägre löner och mindre trygghet leder till fler jobb och en starkare konkurrenskraft. För detta finns, svaga om inga, vetenskapliga bevis. Det är helt enkelt en borgerlig myt som de borgerliga partierna gärna håller vid liv för att kasta dimridåer över det egentliga syftet, att flytta pengar från löntagare till arbetsgivare.

De nyliberala fantasierna om en arbetsmarknad där den tacksamme arbetstagaren dagligen tackar och bugar för förmånen att ha ett arbete är inget som på sikt gynnar varken den svenska ekonomin eller det svenska samhället i stort. Sverige har under flera decennier varit konkurrenskraftigt samtidigt som vi haft både relativt höga löner och hög trygghet. Nedmonteringen av trygghetssystemen både på arbetsmarknaden och i det sociala samhället i stort, har på inget sätt bidragit till en positiv samhällsutveckling. Det är hög tid att vi lägger den marknadsfundamentalistiska politiken bakom oss och bygger ett samhälle som folkflertalet vill leva i.